Det är ingen hemlighet att jag föredrar lerkrukor med dräneringshål och fat alla dagar i veckan, men även blomkrukor av plast kan ju ha sina fördelar ibland. Här kommer en liten genomgång av för- och nackdelar med olika kruktyper.
Blomkrukor av plast
Plastkrukor, alltså innerkrukor med dräneringshål tillverkade av plast, följer med de flesta växter vi köper i blombutiken. Jag och många med mig planterar oftast om de nyinköpta växterna i en lerkruka med hål i botten, men det finns gånger då det kan vara en god idé att använda sig av en plastkruka.
Fördelar:
- Väldigt vattenkrävande växter, som till exempel fredskalla eller hibiskus, kan vara en fördel att plantera i plastkruka. En blomkruka av plast andas inte, vilket gör att jorden inte torkar upp lika snabbt.
- Det finns många tjusiga ytterkrukor och där behövs en innerkruka med dräneringshål för att växten ska må bra. Då är innerkrukor i plast smidigast.
Nackdelar:
- Det är en kruka som inte andas! Det som i enstaka fall kan vara en fördel är för det mesta en nackdel. Det vanligaste sättet att ta död på en växt är genom övervattning och med en plastkruka är lättare att falla i den gropen. Jorden kan kännas torr på ytan med vara blöt nere i krukan.
Glaserade blomkrukor
Glaserade blomkrukor är tillverkade av lergods och sedan överdragna med en glasyr. De finns både som ytterkrukor och som vanliga krukor med dräneringshål och fat. Det jag pratar om här är de krukor som du planterar rakt i, alltså med dräneringshål.
Fördelar:
- Håller fukten, men andas i viss mån och är inte lika tät som en plastkruka. Bra kruktyp att välja till lite mer vattenkrävande växter som exempelvis hibiskus och palettblad.
- Åldras inte. Det här är en smaksak, men för den som inte gillar den patinerade looken som lerkrukor alltid får efter år av användande så är glaserade krukor ett bra alternativ. En glaserad kruka håller sig i stort sett likadan under åren. Det som kan hända är att glasyren får små krackeleringar.
Nackdelar:
- Inga egentliga nackdelar, men det kan vara bra att hålla lite koll på vattningen om du är van vid oglaserade lerkrukor. Det är lättare att vattna för mycket med en sån här kruka.
Lerkrukor
Oglaserade lerkrukor med dräneringshål i botten. Den vanligaste varianten, som du kan hitta nästan överallt, är terrakottafärgad.
Fördelar:
- Lermaterialet andas. Det gör att rötterna trivs och att det nästan är omöjligt att övervattna växten. Vattenöverskottet tas om hand av det porösa lermaterialet.
- Åldras vackert! Ju mer du använder krukan desto vackrare patina får den. Det här är förstås en smaksak, jag vet personer som gnuggar för allt vad de är värda för att få bort de vita stråken av kalk och andra tecken på åldrande. Men för mig är en lerkruka som nötts av tidens tand det tjusigaste jag vet!
Nackdelar:
- Jorden torkar upp snabbare i en lerkruka, så är du en person som ofta glömmer vattningen finns det risk att känsliga växter går till de sälla jaktmarkerna.
Plantera direkt i ytterkruka utan dräneringshål – går det?
Jag får den frågan ibland och då brukar jag svara att det såklart går, men vidare bra är det inte.
I en krukan utan hål i botten blir överskottsvattnet kvar i botten. Även om jorden känns torr vid ytan så kan det vara ganska mycket vatten i botten av krukan. Dessutom är det få växter som gillar att stå blött med rötterna hela tiden. Det är med andra ord väldigt stor risk för övervattning och att rötterna ruttnar.
Du kan göra situationen lite bättre genom att lägga ett lager lecakulor i botten av krukan, då slipper rotsystemet stå blött med fötterna, men det gäller fortfarande att se upp med att vatten blir stående i botten.
Tips – prenumerera på nya inlägg!
Om du inte vill missa när nya inlägg publiceras så är mitt tips att du prenumererar på nya inlägg. Då får du hela det nya inlägget rakt i din mejl så snart jag publicerat det. Väldigt smidigt!
Läser du på din mobil kan du anmäla dig för att prenumerera nedanför det här inlägget, läser du på dator anmäler du dig till höger om inlägget.