Begoniaspecial

Kanske tänker en del på en halvtrist blommande växt i mataffären när de hör ordet Begonia, men begoniasläktet är enormt. Det finns ungefär 1400 arter i nuläget och nya upptäcks fortfarande av botaniker. När man väl börjat tjusas av Begonior så är det lätt att bli ordentligt biten och börja nörda ner sig i olika varianter.

Även om Begonia börjat trenda så finns det ett ganska begränsat antal sorter i blomsterbutikerna. Men precis som med andra samlarväxter så hittar man alltid ett stort utbud av sticklingar på Tradera och i köp- och säljgrupper på Facebook.

Vad är det då som är så speciellt med Begonior? För mig är det framförallt bladen som fascinerar. De verkar kunna variera i all oändlighet och vissa blad är så detaljrika i färg och form att de ibland nästan ser konstgjorda ut. De Begonior med mest färgsprakande blad tillhör släktet Rexbegonior. På bilden ovanför ser du min Rexbegonia Titica.

Johanna från Begoniafabriken tipsar

I det här inlägget har jag tagit hjälp av ett riktigt begoniaproffs, nämligen Johanna som driver Instagramkontot Begoniafabriken. Kika in där och låt dig inspireras av mångfalden av Begonior, underbart är bara förnamnet!

Här kommer en intervju fullmatad med tips från Johanna!

Ditt Instagramkonto handlar enbart om Begonior, varför har du fastnat just för Begonior?

Att jag fastnat tror jag har mycket att göra med variationen. Både den rent estetiska – det tillsynes oändliga utbudet av strukturer och former – men kanske framförallt gällande skötsel och dylikt. Det är svårt att bli uttråkad av Begonior, jag har annars en tendens att tröttna efter ett tag. Varje liten begoniaindivid innebär något nytt och jag gillar utmaningen i att lära känna dem och övertala dem att de gillar mig som sambo.

Jag gillar blad kanske jag också ska tillägga. De sorter som odlas mest för blommorna, till exempel många knölbegonior som är vanliga utomhus under sommaren, är jag inte särskilt intresserad av.

Har du några favoritsorter?

Det varierar. Generellt dras jag nog mest till Cane begonior – utseendemässigt i alla fall. På individnivå blir jag alltid mest fäst vid dem som jag fått jobba lite extra med, frösådder till exempel eller vissa små plantor som jag fått adoptera när de hållit på att dö hemma hos någon annan. Det senare är nog mitt favoritscenario – att försöka förstå sig på varför en planta är så ledsen och få tillbaka livskraften. Kanske borde jag döpa om mig till ”begoniaakuten” istället. Jag är nog en aning konstig som tycker att de lättskötta är lite trista.

Är Begonior lättskötta eller ”kinkiga” växter?

Det finns alla sorter – det är det som är charmen! Vissa kan man nog klassa som odödliga – eller ska man vara försiktig med att säga sånt? Medan andra kan vara extremt kräsna med allt: odlingssubstrat, ljus, luftfuktighet och så vidare. Många varianter överlever ju inte utanför terrarium till exempel. Om man kan reda ut var och hur de lever i naturen så är det till stor hjälp tycker jag. De Begonior som är vanligast förekommande i svenska affärer hör dock ofta till de mer lättskötta skulle jag säga.

Är det nåt särskilt man ska tänka på när det gäller skötseln?

Som sagt så varierar det ju kraftigt. Ett tips är väl att kolla upp den specifika typ man är sugen på och se om den verkar passa ens ambitionsnivå när det gäller skötselkrav. Det finns många varianter som klarar sig toppen i helt vanligt inomhusklimat. Generellt kan man nog säga så här:

-Lagom med sol. Skydda lite på sommaren och ge eventuellt lite ljustillskott på vintern.

-Väldränerad jord.

-Övervattna inte. Många sorter vill torka ut mellan vattningarna. Jag tror övervattning är en betydligt större risk än uttorkning när det gäller Begonior.

Vill man ge sig på mer exotiska varianter så finns det flera bra communities online där man kan få råd och hjälp av andra begoniacs. Sen finns såklart även växtbloggar, webbsidor och youtubefilmer med mycket info i ämnet.

Till sist. Om man är på väg att köpa sin första Begonia, har du tips på någon sort att börja med som är lätt att få tag i och inte är alltför svårskött?

Änglavinge – en bra start

Lätta, snygga och tacksamma alltså? Jag tror att många faller för Begonior när de får se en snygging ur gruppen som brukar kallas Änglavingar i folkmun. De har gröna blad med vita skimrande prickar, vanligtvis Cane begonior. Det skulle jag säga är en bra start. De är relativt lättskötta, växer fort och har stor wow-faktor!

Tigerbegonia

En annan vanligt förekommande grupp är Begonia Bowerae. Det är rhizombegonior som är lite mer krypande i växtsättet, men minst lika lätta att tas med som Änglavingarna, kanske till och med lättare. De kallas på svenska bland annat Tigerbegonia, Panterbegonia eller Ögonfransbegonia. Trots namnen så är täckningen ofta mer lik en leopoards i olika nyanser av grönt och mörkrött.

Rexbegonia

Sen tror jag man kanske bör nämna Rexbegoniorna, många fastnar nog för dem. Det finns hur många som helst, men det de har gemensamt är ett helt fantastiskt bladverk med alla möjliga färger. Vissa tycker att de kan vara lite diviga, men jag tycker de är rätt okomplicerade när man lärt känna dem. Undvik alltför stark sol och håll koll på vattningen så blir ni nog vänner. De är roliga på det sättet, även om det inte är unikt i begoniavärlden, att de går att föröka från ett enda blad. Så det är lätt att få dem att leva vidare även om moderplantan skulle ge upp.

Tusen tack till Johanna som ställde upp och svarade så utförligt på mina frågor! Jag hoppas ni blev lika inspirerade som jag!