Det är väl med blommor som med andra trender att man tycker att det man växt upp med är hopplöst trist och omodernt.
En typisk sådan växt för mig är Saintpaulia. Jag minns att min mamma hade köksfönstret fullt av dessa och hon vårdade dem ömt. Jag tror nog att jag upplevde dem som hemtrevliga hemma hos henne, men inte så värst roliga och inget jag ville ha hos mig själv om jag ska vara ärlig.
Men som med allt annat så är det sammanhanget som gör det.
Jag slog till och köpte min första Saintpaulia någonsin häromdagen och jag tycker att den blir riktigt cool som solitär i rätt kruka. Jag skulle inte vilja ha ett helt fönster fyllt av dem, men en enskild blomma i en lite ruff kruka är inte så tokigt alls!
Skötselråd Saintpaulia
- Saintpaulians rötter är känsliga och gillar inte att stå i blöt, risken är att den dör. Så vattnar du underifrån på fatet, häll bort överskottet av vatten efter ca 10 minuter.
- Undvik att ställa den i kalldrag, då blir bladen fläckiga och fula och värsta fall dör växten.
- Vattna igenom växten ca 1 gång i veckan (beroende på hur varmt det är) och låt den dessemellan torka upp.
- Duscha bladen regelbundet med vatten i sprayflaska.